Uppsatsen behandlar tvÄngsomhÀndertagande av barn och unga, lagstiftningen och om-stÀndigheterna kring ett sÄdant beslut. Det har varit ett stÀndigt aktuellt Àmne sedan antagandet av aktuell lagstiftning pÄ omrÄdet. Eftersom Sverige har antagit och ratificerat konventionen om barns rÀttigheter skall alla beslut som görs med hÀnsyn till konventionens bestÀmmelser. Konventionen har fyra huvudartiklar varav en av dem behandlar barnets bÀsta. Artikeln faststÀller att alla beslut som fattas, och som pÄ ett eller annat vis rör barn, skall ta hÀnsyn till barnets bÀsta.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Uppsatsen heter Förskolebarns lÀrande ? en diskursanalys av förskolans reviderade lÀroplan. Studiens syfte Àr att tolka hur förestÀllningar om barns lÀrande formuleras i den omarbetade lÀroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. FrÄgestÀllningarna för studien Àr: Hur formuleras lÀrande i förskolans omarbetade lÀroplan? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av svenska dokument som föregÄtt revideringen? Hur har synen pÄ lÀrande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslÄngt lÀrande och internationella Konventionen om barnets rÀttigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hÀmtas ifrÄn Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

Det finns barn som placeras i familjehem i bÄde Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras pÄ detta sÀtt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppvÀxt pga. att de biologiska förÀldrarna brister som vÄrdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hÀlsa och utveckling.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

I den hÀr uppsatsen har nu gÀllande lag för svenska samer behandlats, rennÀringslagen 1971:437. För att fÄ en sammanhÀngande bild pÄ dagens rÀttslÀge Äterfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen dÀr framvÀxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rÀttslÀge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennÀringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger pÄ International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i sjÀlvstyrande lÀnder, var en del av syftet ocksÄ att fÄ insikt i vad konvntionen stÄr för. Den empiriska delen av uppsatsen bestÄr av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennÀringslagen.

Today the right of the child to participate freely in cultural life and the arts is a goal on the political agenda. As a consequence, in 2011, twenty-six government agencies and institutions of culture were assigned to formulate strategies for activities for children and young people. These strategies are the empirical basis of this thesis. The aim of the study is to elaborate and problematize three issues concerning children?s culture from the viewpoint of a social constructionist understanding of childhood as constructed in various, often political, practices.

Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvÄrdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mÄngfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka pÄ vilket sÀtt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mÄngfald och till den svenska skogsvÄrdslagen samt pÄ vilket sÀtt Sveriges skogspolitik prÀglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjÀlp av en övergripande rÀttsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhÀllets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar pÄ en ambitiös nationell skogsvÄrdspolitik som lever upp till de internationella mÄlen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande Àr överhÀngande. Dessa skillnader i teori och praktik Äterspeglar svÄrigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..